Ikaros Lyrics - Bästa - Björn Afzelius

När jag tänker tillbaka på min barndom 

Ser jag skräckbilder tydligast av allt 

Ja, de gånger de skrämde eller slog mig 

Är de minnen som hårdast sitter fast 

För som barn tar man kärleken för given; 

Allting annat är mot ens natur 

I den stund man tar steget ut i livet 

Är man bara ett tillgivet djur 

Ändå står snart de vuxna där och pekar 

Ut den riktning de tycker man skall ta 

Alla drömmar de själva har förvägrats 

Vill de förverkliga genom sina barn 

Är man lydig belönas man och hyllas 

Revolterar man mister man allt 

Ingen älskar ett barn som inte lyckas 

Ingen älskar ett barn som är starkt 

Men vem besitter förmågan att veta 

Vad som ryms i en ny individ? 

Och vem kan säg' till nån annan hur lyckan ser ut 

Vem kan säg' vad nån annan vill bli? 

Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån 

Låt dina växter får leva där de trivs 

Lås inte in dina plantor i ett drivhus 

Låt de få slippa ett onaturligt liv 

Låt den du älskar få pröva sina vingar 

En dag så flyger din älskade rätt 

Vill du bli respekterad av din avbild 

Så får du visa din avbild respekt